Med blandade känslor blickar jag tillbaka till den senaste helgen då RFSL höll sin kongress.
Inför samlade aktivister från hela landet avrapporterade jag mitt tvååriga uppdrag och lämnade över stafettpinnen till nya krafter. Det har varit två långa, tuffa, utmanande och krävande år. Likaså två roliga, lärorika och givande år.
I två års tid har jag slitit, uppoffrat kvällar och helger (samt sena nätter och tidiga morgnar), protokollfört, justerat, budgeterat, attesterat, demonstrerat, hållit tal, röstat, beslutat, viftat med regnbågsflaggor och burit banderoller, rest runtom i Sverige, åkt tåg, flugit, minglat, nätverkat, mötts, räknat, ihopsigpratat, representerat, avstämt, skrivit, blivit tillskriven, skickat, skickats, analyserat, föreslagit, yrkat, jämkat mig, ställt mig bakom, instämt, motsatt mig, reviderat, redovisat, rekryterat, uppstartat, avslutat, hanterat, behandlat, frågat, funderat, tänkt, tyckt, politiserat, problematiserat, bidragit med det jag redan kunde, lärt mig massor med nya saker och mer därtill.
Tack hela gänget som varit med på denna resa. Framför allt mina kollegor från förbundsstyrelsen och förbundsledningen: Trifa, Peter, Kalle, Elias, Fredrik, Jêran, Pär, Pell Uno, Robin, Viktoria, Lea, Jacob, Linda, Pär och Fredrik.
Grattis och lycka till alla om- och nyvalda: Petra, Vix, Adam, Nicklas, Maria, Tuomas, Johanna, Alex och Tawar. Jag ser fram emot allt ni kommer att hitta på!
Särskilt vill jag uppmärksamma den nyvalde förbundsordförande Peter (en bättre ordförande får man leta efter!) och min efterträdare på förbundskassörsposten Vix (vad lugn och trygg jag kände mig när jag fick höra att det var du som blev valberedningens förslag!). En äkta guldstjärna till den eminenta valberedningen Peter och Caroline som fick slita extra hårt, men vilket resultat!
Jag visste om att jag inte skulle ställa upp för omval redan i somras. Beslutet har växt fram under en längre tid. Jag känner att i nuläget, med den omställning i det politiska landskapet som jag känner mig personligen träffad av, med engagemang på andra håll och kanter, i den punkt av min personliga och karriärutveckling som jag befinner mig i, med tidvis svikande hälsa, kan jag inte bidra till organisationen så som jag hade velat och som det hade behövts. Därför valde jag att koncentrera mig på andra utmaningar och äventyr.
Jag må lämna uppdraget men jag försvinner inte från rörelsen – så jag säger inte adjö. Nu är det dags att sova ut ordentligt och sedan är det dags för nya äventyr så jag säger: vi hörs och ses, i nya konstellationer och nya sammanhang!
Tackar ödmjukast för mig.